Ja hur gör man när man struntar i "vad alla andra gör", hur gör man när man endast ser till sina egna färdigheter? hur låter man bli att jämföra med alla, varför verkar alla klara av de saker jag inte klarar av? men jag vet , många av mina föreställningar ang vad andra har, och vad andra gör är endast mina egna uppfattningar, de är säkert inga sanningar. Men vem äger sanningen då? jo jag själv, jag äger sanningen om mig själv men jag vet inte hur jag ska lyckas finna den. Det är inpräntat i mig att vara "perfekt", jag kör på tills jag stupar för att vara som den person jag tror att andra vill att jag ska vara.. varför duger jag inte? varför låter jag mig inte vara mig ...Tro inte att jag inte vill, för jag vill så att det gör ont.. jag VILL finna min väg men jag behöver hjälp för jag har gått vilse..
Om en vecka blir vi en till i familjen, min lilla vovve flyttar hit.. ska bli mysigt med en liten hund. Jag är så glad över det men samtidigt skräckslagen.. svårt att förklara. Jag älskar mitt liv samtidigt som jag är livrädd.. jag vet, det är märkligt och folk tittar så förundrat på mig när jag beskriver mina tankar, rädslor och förhoppningar. Min allra högsta önskan är att vilja vara JAG, inte någonannan bara jag..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar