den jag skulle vara är inte den jag är...

Känslan av tomhet sköljde över mig igår helt plötsligt, jag kände tomhet inför livet, det kändes som om jag är INGEN och iNGEN har en jävla susning om hur jag mår. Nu är jag orättvis, jag VET! för såklart folk bryr sig men det var min känsla jag beskrev, bara känslan i den stunden. Maken hade fått en inbjudan till julbord av sitt jobb, jag vill med gå på julbord!! vem bjuder mig? vart går jag någonsin? varför ska jag ha fina kläder för ingen bryr sig väl hur jag ser ut sittande i min gråa soffa. Känslor är svåra för de är inte alltid logiska, jag har en familj som älskar mig och jag tackar gud för det varje dag men igår kväll hade jag en "jagärfulhemskochobetydlig" känsla.. tårarna forsade, grät för allting jag kände och tillslut blev jag så utmattad att jag  somnade.

Idag känns det bättre, jag har en fin man som älskar mig, jag har 3 fina barn som skänker mig så mycket, jag har vänner som bryr sig.. det enda jag inte har är självförtroende. Jag känner mig som ingen, jag känner mig som mindre värd, jag känner mig misslyckad och elak som alltid gjort människor illa. Nej man behöver inte tjäna pengar för att vara lyckad och man behöver inte ha ett kliniskt rent hem för att känna sig nöjd, men tydligen är det vad som är inpräntat i mig!!! jag Vet! jag har fel, men hur gör jag för att förstå att jag har fel?

Ja jag är tjock, jag är inte den mamman jag önskar jag vore, jag har ingen inkomst och jag har inte det liv jag en gång fantiserade om som liten flicka, MEN jag är så mycket annat. När ska jag kunna släppa alla inre bilder? När ska jag förstå att det här är min verklighet hur mycket jag än gråter eller hur mycket jag än blundar, När ska jag lära mig att andras ord och åsikter inte ska styra mina val i livet, när ska jag ha mod att sluta bry mig om alla goda råd som i mina öron låter helt fel? NÄR!

Härmed drar jag ett streck över den jag är i mina fantasier, jag raderar alla orealistiska krav och jag tänker inte kommunicera med mig själv genom hat längre.. Jag ska ta steg i rätt riktning, små små  steg men ändå framåt..