Min lilla lilla pojke

Jag har alltid sett att min lilla son har slagits med sina starka känslor som han bär inom sig, känslor av glädje, lycka men också starka känslor av ilska. Ilskan skrämmer mig, och kanske även honom för han kan inte bemästra känslorna och ta kontrollen över den, han agerar direkt efter känslan av ilska. Reaktioner kan innebära slag, skrik, nyp, rivmärken och bitmärken och det känns ibland som om jag inte når honom när han blir arg. Dagispersonalen vet inte hur de ska hantera honom längre, andra barn blir utsatta när hans ilska tänder till så nu ska visst en psykolog komma och observera honom för att coacha personalen. Men vi då? vad ska vi som familj göra för vår lilla son? han är ju så underbar och go men hans känslor tar över och han gör saker som man inte kan acceptera. Jag har gjort allt, jag har förklarat, blivit arg, avgränsat honom, avlett, medlat, bestraffat dåligt beteende,  berömt bra beteenden men INGET hjälper.. Jag vet ju såklart att min adhd är mycket genetisk så det vore ingen överaskning om han också ärvt den delen av mig så som min större son har gjort. Känns ändå bra att dagis tar hjälp när de känner att det inte fungerar, hoppas bara något kan göras för att hjälpa till, för hjälp behövs och den som mest behöver hjälpen är min lilla son, för han är ingen elak pojke, han vet bara inte hur han ska hantera sina känslor när de slår till..