enorm stress

ibland får man helt enkelt ta ett steg tillbaka och acceptera läget, det fick jag göra igår och idag fick jag bekräftat av min psykolog att det var det klokaste jag kunde göra. Min stressnivå blir inte mänsklig när jag försöker gå över  " min gräns" och för att överleva var jag tvungen att ta det beslutet jag tog. Kanske kommer jag lära mig att hantera viss del av min ångest och stress men det kommer ta tid.. Frågan är varför jag kvällen innan något viktigt möte sitter och gråter och skakar, jag kan inte peka på varför men jag vet att stressnivån är övermäktig just då!!jag vet ju att jag rent praktiskt klarar av att ta mig till möten men mitt psyke radar upp allting som KAN hända på vägen, jag kan ju faktiskt krocka, smälla upp dörrren på en annan bilist, komma försent, göra bort mig osv osv.. ångesten är redan skyhög innan jag tagit mig utanför dörren..