När jag inte förstår

vissa bitar inom relationsbiten är svår för mig, jag har svårt att se saker ur andras synvinkel och när jag blir medveten om att andra såras för att jag betett mig klantigt går min värld sönder. Igår var en sådan dag och någon jag älskar blev sårad och kände sig bortglömd och det var ju såklart aldrig min mening och när jag fick reda på det gjorde det så ont i mig, jag visste inte var jag skulle ta vägen. Jag kan aldrig skylla på mina funktionsnedsättningar men ibland får man kanske se dem som en förklaring, skillnad vore ju om jag använde dem som en ursäkt för att bete mig illa men så är det ju verkligen inte.Ju bättre jag mår psykiskt desto mer märks min asperger känns det som, förr märktes de inte för jag var så låg att jag inte orkade delta i livet. Jag är tacksam över de som finns nära mig, utan er skulle jag inte finnas <3