De här dagarna då jag mår lite halvtaskigt känns mina "bra dagar" så fjärran, har jag verkligen mått bra någon gång? har jag känt hopp om livet, har jag verkligen njutit av livet? ja dessa frågor virvlar omkring gång på gång i hjärnan. Såklart jag vet att jag mått bättre, jag vet att det finns dagar då livet känns som en ljuvlig dans men hjärnan skriker bara nej nej nej när jag försöker plocka fram de minnena.. ja hjärnan är min största fiende.. och ibland min bästa vän.
Idag är det tisdag och jag känner mig lite halvlåg, jag mår varken bra eller dåligt men ständigt är jag på min vakt !! hjärnan spejjar ständigt efter eventuella "dalar" och det gör mig ganska slut i skallen, det är jobbigt att hålla vakt på sin egen hjärna. Idag tänkte jag bege mig ut en sväng och handla men vi får se vad jag orkar med. Just nu vill jag bara sova men ska försöka ändå hålla mig vaken, i allafall tills sonen går till skolan kl 08.00!!! Såååå trött och slut men måste kämpa emot!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar