nervööööös!!

om ca 40 minuter ska jag ha telefonmöte med min " personliga handläggare" på FK, eller ja personlig känns hon inte riktigt då jag inte har en susning om vem hon är ( än?). Vi ska diskutera hur jag ser på min ansöka om sjukersättning, GAH jag går under av nervositet, jag ogillar skarpt att prata i telefon med folk jag inte känner. Jag fick några frågor som jag ska besvara idag, svåra frågor ang hälsan osv men egentligen är det rätt ekelt om man ser tillbaka på åren som gått, det fungerar helt enkelt inte med jobb:( Äntligen börjar även jag inse det men livet kan ändå vara värt att leva ( iaf när jag mår okej).  Jag har ju läst min egen journal och ibland förundras jag hur jag "förändras" när jag är sjuk, jag blir en helt annan person, svart svart svart ser jag då!