Jobbiga känsla!!

ångestkänslan är inte svår att känna igen, den kryper sakta inom mig, den gör ont och det känns som om jag sakta äts upp inifrån, jag ORKAR INTE!! dåligt samvete får jag också då barnen blir uttråkade att bara vara hemma, de bråkar och slåss och skriken avlöser varandra.. Förlåt! Jag tror det är insättningsber svär, eller ja kanske inte bara det men det är nog rätt så stor orsak till det hela. Jag är ledsen och trött på min sjukdom idag, jag vill blunda och vakna fri från detta helvete men jag vet ju att det inte blir så.. vill gråta som ett barn men biter ihop och möter ångesten med envishet och mod ( även om jag är livrädd)..