Ja bedövningen satte sig upp i näsan, märklig känsla men annars gick det väldigt bra hos tandläkaren. Han är väldigt lugn och försiktig, riktigt bra faktiskt . Visst det blödde en del och blodsmak är ju inte något man gillar. Men nu har värken släppt och det känns bra igen. Tydligen bör jag skaffa mig en bettskena, och det var tydligen inte det billigaste men snälla staten betalar halva. Nu äger jag 300 kr och de sitter på kontot, i plånboken är det eko, fick ta födelsedagspengarna hos tandläkaren, men pengar som pengar får ta av andra och betala tatueringen med. När jag kom hem blev de lunch och lite vila, men nu är kaninbur städad, sopor slängda och lite annat gjort. Skönt att känna att få något gjort, men dammsugningen får bli imorgon.
Imorgon ska jag till psyk, det känns sådär har ingen lust att få en massa frågor om helgens psykbryt. Jag orkar inte förklara för en person till men jag måste väl. Funderingar har börjat komma om jag blir frisk eller om det kommer bli såhär! orkar man 50 år till såhär? känts outhärdligt dessa 15 år av sjukdom, men kanske får jag bättre behandling. Men jag antar att jag kommer få slåss och kämpa för att ha rätt till ett så bra liv som möjligt, det är meningen att man ska vara så pass frisk att man orkar kämpa, så jag är för sjuk för att få vara sjuk. Men jag har ju stöd, och det är jag så tacksam över.. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar